"Från en stygg flicka"

 

 

Ja visst gör det ont

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit
som skapar världen.

Karin Boye - en av mina favorit författare, poeter.

Karin föddes 1900 i Göteborg och dog 1941. Hon hittades på en kulle i Alingsås där hon hade tagit en överdos av sömnpiller. Stenen finns med som ett minnesmärke på turistkartan över Alinsås.

Boye levde fram till sin död tillsammans med en kvinna, en tysk-judisk kvinna vid namn Margot Hannel. En vecka efter Boyes självmord tog även Margot sitt liv.

Under den tiden var homosexualitet fortfarande ett brott i Sverige och skapade inte dom bästa förutsättningarna för homosexualiteten att leva tillsammans på ett naturligt sätt.

Från en stygg flicka Jag hoppas du inte alls har det bra. Jag hoppas du ligger vaken som jag och känner dig lustigt glad och rörd och yr och ängslig och mycket störd. Och rätt som det är, så får du brått att lägga dig rätt för att sova gott. Jag hoppas det dröjer en liten stund... Jag hoppas du inte får en blund!
— Karin Boye, Härdarna