måndag 7 maj 2012

Frätskador och ett kli-behov

Avföring fräter, det har jag blivit varse om.
En stomi skulle kunna jämföras med en hundpitt. Inte stor schäfer, inte min i alla fall - den är mer lik en chiwawa (som jag tror att den ser ut...rätt liten...), men man kanske kan tänka en tax...
Oavsett hur den ser ut ska den sticka ut en bit så avföringen kommer mer i påsen än på huden.
Det här är det ingen som sagt det till mig men det är min egna slutsats, varför skulle man annars låta den komma ut ett par centimeter?

Lördagen efter operationen skulle läkaren med nära inpå våld föra in en kateter i tarmen för att jag kräktes så mycket, det skulle göra att magsyran inte samlades i magsäcken utan att man genom katetern förde ut det.
Konsekvensen av detta blev att han tryckte in stomin, tillbaka in i magen, så det är bara några millimeter som nu sticker ut.
Detta gör att jag går med konstanta frätskador på huden och det gör vansinnigt ont. Jag försöker att flytta runt själva fästet på påsen så det inte blir frätskador på samma ställe vilket resulterar i att det kliar hysteriskt.
Fatta den sköna kombinationen av frätskador och läkningsprocess!
Och så har man en plastbricka av samma konsistens som compeed, skavsårsplåstret, fast klistrad i området.
Försök att klia igenom det...

Fortfarande inga provsvar......

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar