lördag 16 maj 2015

Sökes: En kämpe!

Tänk om det fanns en läkare som Dr.Goran, en läkare som kämpade bara för mig. Eller som fick mig att känna att han/hon gjorde allt i sin makt för att rädda mitt liv.

Anledningen till att jag tar upp Dr Goran är för att han gjorde verkligen det.
Det var på min födelsedag förra året som jag blev riktigt dålig. Lagningen som jag hade för fisteln mellan tarm och slida hade brustit så jag fick mag- och tarmsaft rakt in i underlivet. Det var på grund av Avastinet som tarmarna blev lite oroliga och då pajjade hela systemet ihop med min lårmuskel i mellangården. Smärtan går inte att beskriva och jag blev bara sämre och sämre.

Tillbaka till Dr Goran.
Han kom in till mig på LAH i Motala, där jag låg inlagd, och undersökte mig. Sedan sa han till mamma att den här tjejen är för ung för att dö, jag ska göra allt i min makt för att hon ska få en stomi och komma till Linköping. De övriga läkarna som fanns på plats ville bara smärtlindra mig och förbereda min familj på att slutet var nära.

Han höll vad han lovade! Några dagar senare var jag på US i Linköping och trots att jag inte hade så mycket tarm så lade dom upp en stomi och jag fick faktiskt ett år till i livet. Ett år till tillsammans med min familj, mina vänner och bara att få se alla årstiderna ännu en gång det är och har varit mycket värt för mig.

Nu sitter jag ju här igen. Det finns ingen med kunskap som kämpar för mitt liv, ingen som letar efter möjliga lösningar här eller utomlands. Jag får bara höra att det finns ingenting mer att göra. Det finns ingen kirurg som kan göra någonting mer för mig och jag har bara fått köpa läget.
Visst kan jag googla runt själv och se vad som finns men jag har inte den spetskompetens som behövs för att sålla bland all information. Jag kan heller inte läsa franska eller tyska där det finns en framåt sjukvård inom det här cancerområdet. Jag känner mig rätt vilsen och då dör hoppet ut av sig självt på något vis.

Fan, dom kan transplantera tarmar och alla möjliga organ, varför kan dom inte ge mig några nya organ och pilla bort de där tumörerna som står ut om knölar i magen på mig. Sett utifrån mitt perspektiv så borde det inte vara så svårt men jag vet att saker och ting är mer komplicerat än vad min hjärna vill få det till......

Medans jag sitter i dödens väntrum så skapar jag lite olika chokladkreationer. Jag har fastnat i pralinträsket och det finns en uppsjö av olika möjligheter att variera sig.

 




Här ser ni några av mina skapelser
Det blir lite av en form av terapiarbete när man står och pillar.

Hoppas ni får en skön lördag!









14 kommentarer:

  1. Vad fina praliner😀. Usch vad jobbigt för dig. Följer din blogg m har hittills aldrig kommenterat. Önskar av hela mitt hjärta att nån kunde hjälpa dig. Det måste ju finnas en Dr Goran igen... Jag håller alla tummar o tår. Ge inte upp. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla!
      Jag försöker kämpa på men ibland är backen upp alldeles för lång för att man ska orka....
      Stor varm kram tillbaka

      Radera
  2. Hej Nina,
    Dom ser verkligen delikata ut dina praliner och vackra är dom också.
    Finns det ingen möjlighet att Dr Goran kan hjälpa dig och se om det finns några möjligheter för dig i Frankrike och Tyskland? Det verkar ju vara en läkare som engagerar sig mer än vanligt i alla fall. Jag önskar att jag hade kunnat hjälpa dig med översättning till svenska från franska. Är ju med en fransk pappa dubbelspråkig, men jag kan inte skriva språket och när vi kommer till faktaspråk så är det också för svårt. Kan bara vardaglig franska. Så är det när man blir dubbelspråkig, skrift och fackspråk ingår inte i det. Någon läkare borde kunna hjälpa dig med det tycker jag i alla fall. Du har väl också rätt till en second opinion. Om jag inte minns fel, så utnyttjade du inte det via sjukvården utan fixade det själv.
    Hoppas att du får en bra helg i alla fall och du, stå på dig och försök att få hjälp av någon läkare att översätta och förklara för dig vad som görs i Frankrike och Tyskland.
    kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Dominique!
      I dagsläget har jag haft Goran som tittat en extra gång på min journal och även lämnat den vidare till ytterligare en läkare. Tyvärr så är mina tunntarmar alldeles för angripna för att man ska kunna göra något åt saken. Det är bara att gilla läget och göra det bästa av den tiden som är kvar.....eller något!
      Tack för din kommentar och att du finns där. Det värmer!
      Stor kram

      Radera
  3. Hej Nini!

    Innan UCC stängde så rekommenderade de mig att jag skulle kontakta Pompiliu Pisu i Regensburg, Tyskland, om jag skulle behöva i framtiden (jag genomgick en HIPEC operation på UCC i december 2012). Jag vet ju inte om den här läkaren är en 'Goran', men det kanske kan vara värt att kontakta honom.

    Jag önskar dig lycka till!

    Kram
    Agneta

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Agneta!
      I dagsläget har jag låtit några oberoende läkare titta på min journal för att verkligen säkerställa att det inte finns något att göra och tyvärr så är det så. Eftersom mina tunntarmar är angripna av tumörer så är det kört :(
      Tack snälla för din tanke och din kommentar. Hade dagsläget varit annorlunda så hade jag tagit minsta lilla halmstrå och gjort allt i min makt för att förverkliga det.
      Jag hoppas du fortfarande är frisk och mår bra! Jag önskar dig allt gott!
      Stor varm kram

      Radera
  4. Hej Nina,
    du känner inte mig, jag heter Mimmi och hittade din blog av en tillfällighet, som så ofta.
    Jag bor I tyskland sen över 7 år sen och pratar flytande tyska.
    Faktiskt inte så långt från Regensburg apropå inlägget ovan.
    Låt mig veta om jag skulle kunna erbjuda dig hjälp på nåt sätt - om så bara information eller översättningar.
    Hälsningar,
    Mimmi

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack även för ditt mail Mimmi!
      Jag lovar att återkomma om det skulle finnas någon möjlighet eller om det skulle dyka upp något.
      Stor kram

      Radera
  5. ❤ Du finns ofta i mina tankar. Önskar så att det dyker upp en Dr Goran igen. Önskar dig så mkt gott...Kram!
    Catarina

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej Catarina!
      Tack snälla!
      Det hoppas jag också och främst att ett botemedel ska komma ut snabbt på markanden så det finns en möjlig chans till överlevnad.
      Stor kram tillbaka

      Radera
  6. Hej Nina,
    Ville bara skicka dig en liten hälsning och jag hoppas så att du får ha det bra tillsammans med dina nära och kära.
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla!
      Jag önskar dig detsamma!

      Radera
  7. Du finns varje dag i mina tankar....hoppas du har goa dar med dina goa medmänniskor💖vilka proffs bakverk du har bakat. Ta hand om dig på bästa sätt!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack snälla!
      Jag önskar dig detsamma.

      Radera