Måndagen är som ett stort svart hål. Jag står vid kanten och tippar med tårna, ramlar nästan ner i det stora svarta hålet men jag håller mig kvar....Trots att jag beslutat mig för att inte påbörja någon cellgiftsbehandling. Behandlingen kommer inte att ge mig mer tid och den kommer heller inte att ge mig bättre livskvalitet, så till vilken nytta ska jag ha den till då? Erfarenhet? Jag har stor och lång erfarenhet av cellgifter, behöver inga mer. Jag vill ha mitt hår kvar och jag orkar inte må dåligt och bli trött och illamåendes. Det är jag tillräckligt ändå, trött och illamåendes. Nu får sjukdomen betämma och vem vet, den kanske väljer att ta några månaders vila igen...Vi kan alltid hoppas!
Gårdagen kom jag ut lite i friska luften. Åkte med lite skräp till återvinningsstationen vid badhuset, handlade lite och åkte faktiskt upp till Shell och tvättade bilen. Man blev ta mig tusan skitig bara av att titta på den. Nu glänser han så fint på gatan och i hemlighet kan jag säga att det är den enda bilen som gör det. Dom andra bilarna på gatan får vara ute och leka medans min lilla Toyota får snällt stå på gatan och se snygg ut. :D
Idag har jag haft Ewa hos mig på förmiddagen och Jenny hos mig på eftermiddagen. Ewa tog med sig mina tapeter jag köpt på Colorama. Det ska renoveras nästa vecka och mitt vardagsrum ska äntligen få sig en ansiktslyftning. Jag ser verkligen fram emot att piffa lite för även om min sjukdomsbild säger en sak så mår jag inte så kasst ändå. Självklart blir jag trött men om jag får microvila mig lite så kan jag starta om. Nu har jag också fått en slang till peggen så jag kan tömma magsäcken själv. Det har inneburit att kräkningarna har slutat. Läckaget däremot finns fortfarande kvar och det är fortfarande frätskador på huden runtomkring peggen, det gör fortfarande ont och det går åt en hel del inotiolsalva kan jag lova.
Mellan Ewa och Jenny fick jag massage av en tjej som heter Catarina. Bara väldigt försiktigt på mina händer, fötter, ansikte och huvud. Håret stod åt alla håll och kanter när hon var klar men det var välbehövligt och riktigt rogivande. Vi ska ses om två veckor igen :)
Nu är maten snart färdig till sonen, köttgryta och kokt potatis! Enklast möjliga :)
Ha en skön kväll!
Mitt i allt detta svåra så har du ändå en fantastisk inställning. Du har en förmåga att hämta ny kraft, varifrån den kommer vet jag inte men du är så beundransvärd. För din egen skull, att du planerar och fixar saker och lagar mat. Stor kram till dig från Maggan
SvaraRaderaTankar från Anonym i Linköping!
SvaraRaderaHej Nina,
SvaraRaderaDu är verkligen helt fantastisk. Jag förstår ditt val så väl. Hoppas att slangen till peggen gör att du kan dricka lite och tömma den direkt efter, kanske tom äta lite slät soppa kan funka, så att du får lite smaker i munnen i alla fall. Har du provat med Cavillon som skydd på huden runt knappen? Jag hade det runt stomin för att det frätte så. Jag använde två sådana pinnar så det blev dubbelt skydd runt om. Det funkade ganska bra. Men det har du väl förstås. Om inte så be din stomiterapeut skriva ut det till dig. Det är ju en slags skyddsfilm. Jättebra även på vanliga svidande ytliga rivsår som man kan få ibland från katter bl a. Du har en så härlig inställning och försöker göra allt så positivt som det är möjligt. Att ändå vilja göra det fint i hemmet, tvätta bilen, laga mat m m, trots din svåra situation, tycker jag är helt fantastiskt. Din blogg lämnar ingen oberörd, varken innan din sjukdom eller efter, den är en trevlig läsning även när du var frisk.
Många kramar
Ja du har verkligen en fantastisk kraft och stor kärlek till livet, så som jag tyder det du skriver. Underbart att se för oss alla som läser och säkert för dina nära och kära som möter dig i vardagen. Och jag förstår ändå hur svårt det måste vara i den situation du är i. Stora "systerliga" kramar.
SvaraRadera💖
SvaraRadera