söndag 13 juli 2014

Sluta vara rädd för döden...

Det var intensiva dagar med alternativ behandling innan Master Tho åkte på semester. Jag är helt prickig i ansiktet av alla nålstick men de läker nog vartefter.
Han säger att jag måste börja skratta och se det bra i livet. "Sluta vara rädd för döden, den kommer när den kommer!"
Jag vet inte om det är döden jag fruktar? Ibland kan jag känna att det skulle vara befriande att dö, då skulle jag slippa all värk, alla kräkningar och allt illamående. Det är svårt att hitta skrattet, glädjen och lyckan när situationen är som den är Jag vet inte riktigt vart jag ska börja leta?
Jag vet att jag ska glädjas åt de små sakerna i livet, bara att jag kan bo hemma och sköta mig själv borde göra mig nöjd...och det är jag men jag skrattar ju inte ihjäl mig för det.
Jag mår bra av att ha Leo i min närhet samtidigt som jag har dåligt samvete att jag inte har ork och möjlighet att göra sköna sommargrejer med honom. Nu ligger ju han helst inne och spelar så för hans del tror jag inte han störs men jag får en inre stress av att han inte aktiveras eller att han inte aktiverar sig själv. Ligger problemet hos mig eller honom? Mig såklart!
När det är varmt ute mår jag som sämst. Jag måste hålla mig inne och få extra dropp eftersom jag inte kan tillföra tillräckligt med vätska till kroppen. Jag kan inte ens tillbringa dagen ute på balkongen för min markis är trasig och där gassar solen som mest på dagarna. Jag har ringt olika firmor som jobbar med markiser men dom har semesterstängt. Hur tusan kan dom ha semesterstängt under deras högsäsong?

Hantverkarna blev klara i torsdags med Leos rum. Det blev så himla fint. Det luktar nymålat och nytapetserat i hela lägenheten. Nu blir man sugen att renovera resten också men jag får ta lite i taget. 2011 renoverade jag badrummet. 2012 hjälpte mamma och Johnny mig att göra i ordning i köket och nu var det äntligen dags för Leos rum. Jag har tänkt länge och väl på att ta tag i det men inte haft kraft, nu kände jag bara att det är nu eller aldrig!
Nästa projekt är mitt sovrum. Det behöver bytas golv, tapetseras och måla tak och element. Garderoben är också ett projekt :) Men det får bli någon annan gång i framtiden.....

4 kommentarer:

  1. Bästa, starka och ja det finns inte ord för vad jag ska kalla dig Nina jag blir så rörd av dina ord. Ha inte dåligt samvete, men som mamma går man ständigt med det men det behöver du inte ha, du är bra som du är bättre mamma finns inte. Det är säkert inte alltid lätt att glädjas åt de små sakerna här i livet heller, jag tycker du verkar vara jätte postiv trots det svåra du sliter med. Varmaste kramar till dig och Leo/ Jennie

    SvaraRadera
  2. Såg dig och Leo i Mirum igår. För visst var det väl ni? Man kan verkligen inte ana vad du går igenom. Den kvinna med son som jag mötte var en kvinna som såg sommarfräsch ut och som såg ut att ha det jättemysigt med sin son.Inger

    SvaraRadera
  3. Hej! I väntan på ny markis kan kanske ett parasoll fungera? Fanns fina och billiga på Maxi.Fast nu ska det bli lite svalare. Ha det bra!

    SvaraRadera
  4. En utmaning att vara glad när man mår illa. Men det är just det där att passa på att ta var på små saker de stunder man klarar det. Du verkar kunna det och änk vad det betyder mycket för dig och din son. Härligt att du lever på medan du lever", som jag också försöker göra. Det klart att man tänker på döden när man är sjuk, men det är ju så klart ner stärkande att ta in livet så mycket man orkar. Jag hopas att du slipper må så illa och att du får många tillfällen till skratt. Stora varma kramar!!!!

    SvaraRadera