Äntligen hemma

Nu är jag äntligen hemma i min egna lägenhet och allt verkar flyta på rätt bra. En vacker bukett med gula rosor väntade här hemma. Tack Alexandra, dom lyste verkligen upp!

Jag kom  hem i lördags och då kom sonen hem till mig. Vi käkade pizza (tonfiskpizza till mig :)) och tittade på Eurovision. Jag tyckte rätt låt vann men gillade även Hollands bidrag, Calm after the storm, riktigt skön låt. Det var mysigt att sonen sov kvar och var hos mig första natten, då kände jag mig inte så ensam och det var tryggt med att han fanns i min närhet.
Söndag eftermiddag/kväll spenderade jag med min före detta kollega Bassam och hans flickvän Sanna. Vi fikade och pratade och käkade och fortsatte att prata. Om inte jag varit tvungen att åka hem för att få dropp så hade det nog blivit ännu senare, det var riktigt trevligt och mysigt. Tack för en skön eftermiddag/kväll och för gott fika och god mat.
I måndags var jag på behandling och det har också funkat bra. Har knappt känt av det. Lite extra trött men annars helt ok.
Det känns som jag är inne i ett positivt flow. Allt rullar på som det ska och jag mår bra. Stomin är helt otrolig. Den går som tåget och den här, till skillnad från den andra jag hade, läcker inte alls. Det är helt fantastiskt. Det är tack vare stomin som jag kan äta och det är lycka!
Varje kväll kommer LAH och sätter ett glykosdropp på mig och varje morgon kommer dom och kopplar bort det. Var tredje dag byter vi morfinplåster. Det är i dagsläget det enda som jag har och det tänker jag njuta av. Det kommer att komma sämre dagar men just nu mår jag toppen och tänker njuta och leva :)
Idag cyklade jag till och från stan. Jag har inte rört på mig på mer än ett halvår, konditionen är riktigt usel. Ner till stan var inga problem, det var mestadels nedförsbacke. Hemvägen var tuffare, jag var helt slut när jag kom hem. Sedan har jag inget fett på rumpan så det gjorde riktigt ont att sitta på sadeln, då har jag ingen smal och hård sadel utan en lite bredare med lite fyllning ont fan gjorde det i alla fall....Det kändes riktigt roligt att kunna cykla och jag var supernöjd med mig själv.
I morgon är det dags för healing med Veronica igen. Det är fantastiskt skönt. Massage i ansiktet, huvudet, händer, armar, fötter och ben. Jag brukar oftast somna :) Jag är otroligt tacksam över att hon kommer hem till mig, även till Norrköping.

Nu är det dags att krypa till sängs
Sov gott och var rädda om er
Kram