Darr i benen och skak på läppen

Av någon konstig anledning funkar inte wordpress med min IPad så jag får snällt skriva i min gamla blogg.
Nu har jag landat på US och det är på darriga ben och lite skak på läppen jag kliver innanför dörrarna. Min erfarenhet av tidigare operation är inte tipp topp och det gör sig påmint även om jag försöker intala mig att jag är i trygga händer.

I rummet som jag först blev visad till låg det tre andra patienter på, tre män. Jag höll på att följa med Thomas hem, kände hur paniken kom och tårarna var inte långt borta.
Ok att jag får dela rum med andra men inte tusan vill jag ligga ensam tjej på en fyra sal med bara grabbar. Det löste sig bra efter att jag fick träffa min ansvariga sköterska, hon trollade med knäna och fixade fram ett enkelrum med egen toalett 😊 och tv.
Nu ligger jag här i sängen, nyduschad och hibiskrubbad från topp till tå och skrattar gott åt på Mia på Grötö eller Tabita....Jag har fått min första blodförtunnande spruta och ska också få några "preOp", näringsdrycker med kolhydratladdning.
Jag hoppas verkligen att allt går väl i morgon.....