måndag 2 juli 2012

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge

Jag var så trött igår att jag somnade innan 22. Det var länge sedan det hände. Har blivit en riktig nattuggla och har inte något större behov av att sova länge på mornarna heller. Det går lite långsammare och att stressa funkar inte alls, då blir jag helt yr i mössan, men får jag ta saker i min takt så kan jag såsa omkring hemma till långt fram på dagen.

Upp och skutta innan tuppen i morse för att hinna duscha och tvätta mig med deskutan innan jag skulle upp till Vrinnevisjukhuset. Och frukosten bestod av en kopp te, självklart hällde jag mjölk i av vana som jag sedan när jag skulle dricka och kom på det och fick hälla ut och göra nytt.
Hjärnsläpp på riktigt!
Upp på cykeln och i räserfart mot sjukhuset!
Först på schemat stod röntgen av njurarna.
Var uppe i god tid och kom in faktiskt innan avtalad tid så där gick det rätt fort.
Först några plåtar utan kontrastvätska och sedan in med lite kontrast och så togs nya plåtar med 5-10 min mellanrum. Man tror fasen att man ska göra i brallan när dom sprutar in kontrasten. Man blir varm i hela kroppen och så känns det som man blir hysteriskt kissnödig.
Självklart gick det inte att sätta nålen första gången. Det slår aldrig fel, tror att mina kärl känner på sig när nålen närmar sig och så drar dom dit pepparn växer när sjuksköterskan trycker in den. Man kan riktigt se hur kärlet står och ger lång näsa åt nålen och rullar bort till något annat hörn.

När jag var klar gick jag vidare till operation där dom ville ta några blodprover innan ingreppet. Man tittar främst på blodstatusen och sedan ett prov som visar hur väl blodet koagulerar....tror jag att jag fick mig förklarat. Sedan fick jag träffa narkosläkaren som visade sig vara en pappa till kompis till Leo på tennisen. Han gick igenom ingreppet och förklarade hur det skulle gå till.
Sedan fick jag åka hem. Fast innan dess gick jag förbi kirurgavdelningen och tog ett kosttillägg. Det fick jag lov till eftersom jag inte käkat sedan lördags natt då Monica och Mats serverade korvgryta och ris till nattamat på sin fest, och jag var i desperat behov av både vätska och energi.
Hemma gick jag och lade mig på balkongen och njöt av solen.

Vid 13 tiden ringde dom från operation och sa att jag var välkommen.
Upp på cykeln igen och tillbaka.

Fick byta om till operationskläder och sedan sätta mig i väntrummet. Tog ungefär en timme till innan jag fick komma in.
Väl inne kom Linda och mötte upp, hon skulle inte vara med vid ingreppet utan sitta bredvid mig och hålla mig sällskap. Jag kunde verkligen inte ha det bättre! Kände mig otroligt lugn och ännu bättre blev det med det lugnande medlet jag fick. Tur att det var Linda som fick lyssna på mitt pladdrande den här gången :D
Hela tiden pratade läkaren och berättade vad han gjorde och det inte han berättade berättade Linda.
Allt tog ungefär 30 min och vid uppvaket fick jag äntligen äta. Hur gott smakar inte mackorna man får tillsammans med lite juice och te. Mums!
I och för sig smakar allt gott när man är hungrig.

Sedan fick jag klä på mig och traska vidare till röntgen, se över så allt var ok med lungorna. Sedan blev det lite väntan igen innan svaret kom...
Fick sätta mig på cykeln vid halv sex tiden och trampa hemåt.

Nu är det i alla fall gjort och det känns så fantastiskt bra.

Nästa besök är på onsdag. Då ska jag till ortopeden och kolla armbågen.
Jag har sparat alla kallelser jag fått från sjukan under ca ett års tid....det är malingt melanomet som tog nästan hela 2011 att får ordentliga svar på samt agerande, sedan är det mammografin som det inte var några konstigheter med, sedan har vi allegiutredningen som har avslutats nu efter att jag gjorde KOL utredning, alla röntgen och magnetkamera tider, rektoskopi undersökningar, operation, onkologen och diverse annat. Man kan väl säga att jag utnyttjat det svenska sjukförsäkringssystemet till fullo. För att inte prata om alla mediciner jag ätit och äter, stomipåsar och annat som tillhör stomin. Det är inte ofta jag behöver betala på apoteket längre.

Skulle det bli något mer ovanpå allt det som är och har varit kan jag nästan lova att jag kastar in handduken och skiter kort i allt. Då får det vara nog!

Men så är inte fallet just nu och då får man ta tillfället i akt och uttnyttja tiden man mår bra av på ett klokt sätt.
Jag ska äta jätteglassen på Halvars!
Ha en fortsatt skön kväll!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar