SJ höll tiden både till och från, det tackar vi för!
Första dagen var det skrivarverkstad på schemat. Vi gick igenom PM skrivandet och hur man ska tänka och skriva utifrån akademiska förutsättningar. Tänka på dispositionen och lite tips och råd om för vem man ska skriva. Ser fram emot examinations PM:et som ska ske i november :o) Känner mig förberedd......
Idag har vi pratat utifrån läst litteratur.
Boken heter Bedömning i och av skolan - praktik, principer, politik av Christian Lundahl och Maria Folke-Fichtelius (red).
Många intressanta kapitel.. och jag hade riktat in mig på formativ bedömning, tre partiers bedömningspolitik 1990-2007 samt nationellaprov - ett redskap med tvetydiga syften och även en del med säkra och bilda kunskap-inspektion respektive utvärdering.
Min uppfattning är att i de här kapitlen jag har läst ställer sig författarna kritiskt till den utveckling som skolan är på väg mot. Detta gäller främst betyg, bedömning utifrån summativ bedömning samt att man lyfter fram politikens styrning och hur det påverkar det inre arbetet från och av skolan. Vad är syftet med utvärdering och är verkligen de nataionella proven tillförlitliga och hur vet man att bedömningen sker på likvärdig basis.
I allt detta kan man också ifrågasätta om de ekonomiska kostnader man lägger på att mäta och bedöma, kommer det verkligen barnen till gagn?
Eller skulle man kunna tänka i andra banor? Hur-frågan känns aktuell och utifrån skolans perspektiv kan det kännas att istället för åtgärdsprogram en handlingsplan för pedagogen/läraren skulle vara en bättre ide. Med risk för att provocera så vill jag bara fråga...varför är det barnen/eleven som ska bedömas och åtgärdas?
Hur som haver, boken rekomenderas och om inte annat för att få fart på pedagogiska diskussioner i arbetslaget.
Vi har också tittat på vår källhantering för att ta reda på vad som sker i verksamheten. Hur vet jag det jag vet och är det tillförlitligt? Vad kan man säga om det....min uppfattning är att jag vet det medarbetarena tillåter mig att veta. Mycket kultur styr vad som blir synligt och osynligt. Det tar tid att att bilda sig uppfattningar som bygger på en bra grund. Men för att göra det bästa möjliga så är det viktigt att man har ett öppet klimat. Verksamhetsbesök, medarbetarsamtal, samverkansråd, utvecklingsgrupp, enkäter, observationer, informella samtal är några delar som ger mig bilder av min verksamhet. Hur tillfärlitliga är dessa källor och vad säger dom mig? Fler frågor väcks och det är bara att kliva ut och böra ställa dom :o)
Snart är det helg och då ska jag fira en 40 åring.
Min kära vän Pernilla fyller och det blir ett litet firande. Vi ska ju slå ihop vårt firande och ha ett stort kalas för våra nära och kära i maj. Det ser jag fram emot :o)
Ha en forsatt skön torsdagskväll!
Tjing tjing
En kommentar från mig som inte kan skolan inifrån utan bara är en äldre betraktare som följt skolfrågorna i debatter i media men bara lite och mest i politiska debatter.
SvaraRaderaJag anser att lärarna bör få genomgå en enskild bedömning efter vart 10år liksom en yrkesförare får förnya sitt körkort i de intervallerna.
Jag förstår att det kan kännas kränkande för en del lärare att man ifrågasätter deras kompetens men ändå, de har ju ansvar för våra barns inlärning och delvis uppfostran.
Samtidigt så kan ju då lärarnas status få en bättre klang. Som det är idag så kan ju en lärare som har specialkompetens inom ett område även få undervisa i för dem ämnen som de inte har breda kunskaper inom. Så får det inte vara när det gäller barnens framtid.
Som sagt jag är alltså inte så insatt i detta men detta är tankar från en utifrån.
Skulle vilja återkoppla till det där om att skolan ansvarar för mer än barnens kunskapsutveckling. Nu har det växlat så för att generalisera kan man se att kunskapsutvecklingen har förflyttats till hemmet och fostran och den sociala utvecklingen har mer lagts på skolans ansvar. Utnyttjar man skolans kompetens till fullo då?
SvaraRaderaFörstår din tanke. Fast märk väl att barnen tillbringar mer en den dubbla vakna tiden i skolan kontra med sina föräldrar i vardagen. Så skolan har ett stort ansvar för barnens uppfostran för vem ska hinna med det annars när det, hos de flesta, inte finns någon förälder där för sina barn mer en några timmar innan sovdags på vardagarna.
SvaraRadera