Arsele ner till knäväcken!

Annandag påsk och nu kryper det i kroppen på mig - jag vill hem! Förutsättningarna har förändrats och jag kommer att stanna i Norrköping istället för att åka hem till mina föräldrar i Motala. Det kommer säkert bli lite körigt med handling och andra praktiska saker men med alla goda vänner i min närhet tror jag att det kommer lösa sig ändå. Jag har blivit helt förbjuden att bära någonting, får inte belasta bukmuskulaturen över huvudtaget för att undvika brock. Detta ska jag verkligen försöka hålla även om jag vet att det kan bli svårt och helst när man börjar känna sig bättre. Snacka om att tappa muskelmassa, jag har ett arsele som hänger ner till knäväcken, gäddhäng som är värre än på en nittioårig kvinna och ben som en liten sparv. Fy tusan, snacka om att man gått ner sig. Tog vikten igår och har landat på 49 kg. Vid inskrivningen vägde jag 53 så det är inga mängder jag rasat. Bara det dom opererat bort beräknas väga omkring 3 kg och då stämmer ju vikten rätt bra. Jag jobbar på att ha lite extra smör på smörgåsen och idag tog jag trapporna istället för hissen. Sakta men säkert måste jag börja bygga upp min kropp så den orkar igen och då behövs det lite fett och kämpaanda :-). Jag tänker njuta av att må så här bra ett litet tag till för snart kommer provsvaren och med det någon form av efterbehandling. Jag har redan börjat föreställa mig en sommar utan hår om jag blir strålad och får cellgifter även om jag inte är där än. Vet inte heller om det är biverkningar som man fortfarande blir drabbad av. Oavsett får jag ångest bara jag tänker på det. Om jag blir utskriven på onsdag får jag betala ungefär 1600 kr för min vistelse på sjukhuset i 3 veckor. Fatta vilken förmån vi har i Sverige. 24 timmars övervakning, personal tillgänglig hela tiden, mediciner, operationen, mat och massor med annat. Då är det värt att betala skatt när man hamnar i en sån här skit. Tror hela kalaset har landat på ungefär 400 000 kr och då är ju 1600 kr en fjärt i rymden. Ha en skön måndag! Kraaaam