Jensan i rörelse |
Känslan som förmedlades var ett härligt stort dansparty i träningssalen och man kände bara glädje...dag ett.
Dag två var det ömma tassar och stenhårda vader! Fy fasen, jag trodde knappt att jag skulle klara mig upp från sängen.
Träningsvärken gjorde entre och satte sig rejält.
Men efter några genomgångar på Sh´bam programmet (läs dansgolvet, för det var precis så det kändes :D) var lederna och musklerna uppmjukade och allt kändes toppen.
På eftermiddagen fick vi veta att vi blivit godkända och glada i hågen satte vi oss i bilen och styrde hem till Norrköping....tills vi insåg att det var nu det hårda arbetet började. Träna, träna och åter träna på programmet så man kan komma ihåg det. Jag som har problem att komma ihåg mitt egengjorda program - hur ska detta gå??????
Efter utbildningen hade jag fått ny tid på kirurgen för att ta bort leverfläckarna.
Jösses, jag känner mig som Frankenstein. Skuren och sydd lite varstans på kroppen men ändå skönt att ta allt på en gång.
Just den dagen funkade det relativt bra, dagen efter var värst! Ingen bedövning och det stramade och ömmade något vansinnigt, mest där bak på skuldran. Där tog dom bort så mycket.
Jag bad om att få titta på den delen i burken med vätska i som ska skickas på analys. Själva köttet såg fräscht ut, lite gult i kanterna som var fettet som hängt med och lite rödstrimmiga trådar....Läkaren Ines sydde också i en tråd så patologen ska veta vilken del som är fram och vilken del som är bak - praktiskt...(ser man inte det av sig självt tänkte jag i mitt stilla sinne).
Jag hade en fantastiskt rar läkare, hon förklaarade ingående vad hon gjorde och berättade om vad som skulle ske och varför. En sjuksköterska var också med som skulle vara med och titta på ingreppet, hon smög ut när dom började skära i skuldran. Det blev lite för mycket och hon höll på att svimma. Tur att det inte var läkaren.....
Här fick jag också tillfälle att göra reklam om både Nordic Club och Gustav Adolf skolan.
Det gäller att ta tillfället i akt när det ges :o). Gustav Adolf skolan är den tänkta skolan som City barnomsorg lämnar över sina 6-åringar till. En skola som verkligen har har arbetat sig uppåt. För några år sedan hade man en måluppfyllelse som var knappt något man ville prata om. Men efter att ha arbetat medvetet med ledarskapet och kompetensutveckling har skolan en måluppfyllelse som är över 90%. Det är riktigt bra!!! Det är något som sällan kommer fram när man pratar om just den skolan.
Jag ångrar att jag inte bad någon av de sköterskorna som var med att fota lite, jag hade tyckt det varit intressant att se förloppet. Det som rör mig och min kropp i dessa lägen intresserar mig. Får bli vid något annat tillfälle....
Ha en skön lördagskväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar