Motivation och förståelse

Hela vårt arbetsområde har varit och lyssnat på professor Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap.

Otroligt karismatisk man som lyckades fånga mig och fick mig att vilja lyssna och veta mer.

Man kan kort beskriva kognitionsvetenskap som hur vi uppfattar världen...och i det här fallet var det inriktat på lärandet.
Gärdenfors hävdar att förståelse och motivation är viktiga faktorer som är underskattade i den pedagogiska arbetet.
Vad gynnar motivationen och hur skapar man förståelse?
Han pratade vidare om informellt och formellt lärande.
Det mesta vi lär oss sker utanför skolan och det som sker i vardagen, helt automatiskt är det informella lärandet.
Du tänker 60 000 tankar om dagen 56 000 är gamla tankar övriga är nya, släpp fram kreativiteten och tänk om och tänk nytt. Våga kliva utanför din trygga sfär....

Det formella kan man mer vinkla till utbildning.

Han nämnde också det här med inre och yttre motivation. Intressant eftersom jag själv tänkt en hel del på just det... :o)
Det är klart man funderar över regeringens tankar om betyg i år 6....yttre belöning (se nedan)?
Angående inre och yttre motivation...Barn/elelver ska inte gå i skolan för att få bra betyg, dom ska gå i skolan för att dom är motiverade att lära sig nya saker....Hur ser den verkligheten ut?

Är man engagerad så lär man sig lättar och bättre.

Yttre belöning kan minska den inre motivationen, man får förväntingar om bekräftelse och det kan minska kreativiteten...(jaha, där rök hot och mutor som metod för fostran...samt betyg...???)
Fast Gärdenfors menade då att i rutinuppdrag som att bädda sängen, diska eller liknande då funkade yttre belöning rätt ok.
Att vara delaktig och ha inflytande samt känna en vi-känsla skapar ofta motivation...

Att förstå är att se mönster
Aha-upplevelserna är motiverande och förståelse ger produktiv kunskap...
Vi förstår ju på så olika sätt eftersom vi har olika bakgrund och är olika som personer. Det innebär ju att man måste få olika sätt presenterade för sig för att förstå en uppgift eller ett problem.
Att använda sig utav både bild och text samt språket är en bra form. Hur du sedan sätter ihop detta  kan vara avgörande för hur du når ut.

Gärdenfors presenterade en studie man gjort i USA och i ASIEN/Japan.
Forskarna lämnade över samma sorts matematiska uppgift till olika klasser till de båda länderna.
I resultaten visade sig sedan att Japan var bäst i alla lägen och alla klasser.
Man funderade på vad som låg till grund för det....man såg också att Japans lärare hade lägre utbildning och hade fler elever/klass..
I USA lämnade man ut flertalet uppgifter som man fick lära sig att lösa på ett sätt. I Japan fick man en uppgift/lektion som man fick lösa först i grupper. Därefter samlades man och kom överrens om vilken lösnig som passade bäst.
Detta innebar att i Japan hade man en större förståelse för matematik till skillnad från elleverna i USA.
Vad säger det om lärstilar och sätt att undervisa?

Våra hjärnor är gjorda för att minnas berättelser (läs mycket och läs för dina barn!) Berättelser presenterar orsaksamband och inte bara fakta och att se orsaker är att se mönster.

Jag har med andra ord haft en inspirerande förmiddag på jobbet och kände att det här vill jag dela med mig av.

"Uppmärksamhetens bästa vän är intresset"
Sven-Eric Liedman

Trevlig helg!